Jo alakoululaisilla esiintyy ahmimista
Fin-HIT-tutkimuksen alkuvaiheessa, kun osallistujat olivat noin 11-vuotiaita, lapsilta kysyttiin syömiskäyttäytymisestä ja syömishäiriöihin liittyvistä asioista. Yksi tutkituista aiheista oli ahmiminen, joka tarkoittaa isojen ruokamäärien syömistä lyhyessä ajassa ja tunnetta siitä, että menettää kontrollin syömisestä. Ahmiminen on yksi ahmimishäiriön (binge eating disorder) oireista.
Ahmimista esiintyi 1,8 prosentilla tutkimuksen osallistujista. Huono itsetunto, tyytymättömyys omaan kehoon, ja syömishäiriöille tyypillinen ajattelutapa, esimerkiksi syömisen kontrollointi ja laihtumistoiveet, altistivat lapsia ahmimiselle. Vastaavia tuloksia on saatu muistakin tutkimuksista. Koska kyseessä on poikkileikkaustutkimus, kyseiset tulokset voidaan tulkita myös toisin päin, eli ahmiminen voi altistaa lapsia huonolle itsetunnolle, kehotyytymättömyydelle ja syömishäiriöille tyypillisille ajattelutavoille. Ahmiminen oli yhteydessä myös suurempaan painoindeksiin ja se ennusti suurempaa painonnousua noin kolmen vuoden seurannan aikana.
Vaikka ahmiminen oli harvinaista 11-vuotiailla lapsilla, sen esiintyvyys yleensä kasvaa murrosiässä ja nuorilla aikuisilla. Altistaviin tekijöihin puuttuminen, kuten lasten itsetunnon ja kehotyytyväisyyden vahvistaminen, voi auttaa ehkäisemään ahmimista ja muutakin ahmimishäiriökäyttäytymistä.
Alkuperäisartikkelin voit lukea täältä.
’Tutkimuksesta tiiviisti’ esittelee tutkimustuloksiamme lyhyesti ja on osa pyrkimyksiämme tehdä tutkimustamme näkyväksi ja ymmärrettäväksi tutkimuskentän ulkopuolella.
Hetsätning förekommer redan bland lågstadieelever
I Fin-HIT-undersökningens första fas, då deltagarna var cirka 11 år, fick barnen besvara frågor om sitt ätbeteende och beteenden som är kopplade till ätstörningar. Ett av de ämnen som undersöktes var hetsätning, som betyder att man äter stora mängder mat på en kort tid och känner att man förlorar kontrollen över att äta. Att hetsäta är ett av symtomen på hetsätningsstörning (binge eating disorder).
Hetsätning förekom hos 1,8 procent av deltagarna. Dålig självkänsla, missnöje med den egna kroppen och ett tankesätt som är typiskt för ätstörningar, till exempel kontroll av ätandet och önskan om viktminskning hade ett samband med hetsätning. Man har fått liknande resultat också från andra undersökningar. Eftersom det här var en tvärsnittsundersökning kan dessa resultat också tolkas åt motsatt håll, det vill säga att hetsätning kan utsätta barn för dålig självkänsla, kroppsmissnöje och tankesätt som är typiska för ätstörningar. Hetsätning hade också ett samband med högre viktindex och förutspådde en större viktökning under en uppföljningsperiod på cirka tre år.
Även om hetsätning var sällsynt hos de 11-åriga barnen, ökar förekomsten i allmänhet under puberteten och hos unga vuxna. Att ingripa mot riskfaktorer, såsom att stärka barnens självkänsla och kroppsnöjdhet, kan hjälpa till att förebygga hetsätning och annat beteende som är kopplat till hetsätningsstörningar.
Du kan läsa originalartikeln här.
’Forskning i fokus’ presenterar våra forskningsresultat på ett kort och lättfattligt sätt och är ett steg i ledet att göra vår forskning synlig och förståelig för allmänheten.
