SUNRISE Finland-studien är en del av den internationella SUNRISE-studien, som undersöker om 3–4-åriga barn runtom i världen följer Världshälsoorganisationens riktlinjer för fysisk aktivitet, stillavarande beteende och sömn.
Vår forskning
SUNRISE Finland-studien undersöker rörelsebeteenden, motoriska och kognitiva färdigheter, övervikt och välbefinnande hos 3–4-åriga barn. Som en del av den internationella SUNRISE-studien bedömer vi hur stor andel av barnen globalt i städer och på landsbygden som uppfyller Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer för fysisk aktivitet, stillavarande beteende (inklusive skärmtid) och sömn.
I Finland undersöker vi även skillnader mellan kön i rörelsebeteenden, och vilken betydelse socioekonomiska faktorer, boendemiljö och föräldrars psykiska välbefinnande har på barns fysiska aktivitet, stillavarande beteende och sömn. Våra resultat bidrar till att främja hälsosamma rörelsebeteenden redan i tidig ålder och säkerställa mer jämlika möjligheter för alla barn att växa och utvecklas på ett hälsosamt sätt.
SUNRISE Finland är en del av den internationella SUNRISE-studien, i vilken över 60 länder världen över deltar. Studien koordineras av Wollongong universitet i Australien.
Studiens syfte är att fastställa hur stor andel av 3–4-åriga barn runt om i världen uppfyller Världshälsoorganisationens (WHO:s) globala 24-timmars rekommendationer för de tidiga åren gällande fysisk aktivitet, stillavarande beteende (inklusive skärmtid) och sömn. I studien undersöks också barnens grov- och finmotoriska färdigheter. Ytterligare har SUNRISE Finland-studien som mål att fastställa faktorer som har samband med barnens rörelsebeteende, med fokus på kön, socioekonomiska faktorer och skillnader mellan stads- och landsbygdsmiljö, föräldrarnas hälsa och psykiska välbefinnande. SUNRISE Finland-studien består av en pilotstudie och huvudstudie. Pilotstudien genomförs i början av år 2022 i svenskspråkiga daghem i södra Finland. I huvudstudien deltog över 1 000 3–4-åriga barn och deras föräldrar från daghem i stads- och landsbygdsmiljö i Helsingfors-, Esbo-, Åbo-, Kuopio- och Uleåborgsregionen under år 2022 och 2023.
Den internationella SUNRISE-studien är den första studien som ger världsomfattande kunskap om småbarns fysiska aktivitet, stillavarande och sömn i stads- och landsbygdsmiljö. Dessutom producerar studien ny kunskap om vilka faktorer i samhället, familjen och hos barnet har samband med rörelsebeteendet bland finländska barn i dagisåldern.
Studiens resultat kan användas i det hälsofrämjande arbetet för att skapa förutsättningar som främjar hälsosamma levnadsvanor och därmed en jämlik och hälsosam tillväxt för alla barn. Att studera rörelsebeteende i tidig barndom är viktigt för främjande av hela befolkningens hälsa.
SUNRISE Finland-pilotstudie
SUNRISE Finland-pilotstudien utfördes i Folkhälsans daghem och i några kommunala daghem i Södra Finland i början av 2022. I pilotstudien testades hur SUNRISE-mätningarna fungerar under finländska förhållanden.
SUNRISE Finland-huvudstudie
Över 1000 barn i åldern 3–4 år och deras föräldrar deltog i studien mellan juni 2022 och november 2023. Barnen gick i daghem i stads- och landsbygdsmiljö i Helsingfors-, Esbo-, Åbo-, Kuopio- och Uleåborgsregionen.
Alla mätningar i SUNRISE Finland-pilotstudien görs tillsammans med en utbildad person från forskningsgruppen med prioritering av barnets trivsel och njutande av spelaktiga testen. Mätningarna pågår sammanlagt i ungefär 45–50 minuter/barn. Barnet kan av egen vilja avbryta mätningarna när som helst.
Antropometri
Mätning av barnets längd, vikt och midjemått.
Motoriska färdigheter
Grovmotoriska färdigheter
Supine-timed up and go (STuG)-test: Barnet ligger på rygg på en madrass med hälarna bakom en linje som märkts ut. Vid en given signal stiger barnet upp och springer till en linje som är på 3-meters avstånd och sedan tillbaka.
Balanserande på ett ben: Barnet står på ett ben så länge som möjligt (högst 30 sekunder), med armarna lediga vid sidorna.
Längdhopp utan fart: Från en linje som märkts ut hoppar barnet så långt som möjligt genom att ta ansats med båda benen samtidigt och hoppa framåt så lång som möjligt och sedan landa på båda benen.
Greppstyrka: Barnet klämmer turvis med vardera handen, under 3 tre sekunders tid, på en dynamometer som är utvecklad för att mäta ett barns greppstyrka.
Finmotoriska färdigheter
Pegboard: Barnet placerar små pinnar på en spelbräda en åt gången och tar sedan bort pinnarna så snabbt som möjligt (testet utförs med skilt med båda händerna).
Uthållighetskondition
20-meters skyttellöpning: Barnet springer i takt med en ljudsignal fram och tillbaka mellan två linjer som är på 20 meters avstånd från varandra.
Kognition
Visuospatialt arbetsminne
Herr Myra iPad-spel: Barnet ska försöka komma ihåg på vilka ställen olika färggranna prickar dykt upp på en tecknad myra.
Reglering av uppmärksamhet
Go/NoGo iPad-spel: Barnet ska försöka fånga fiskar men undvika att röra hajar.
Ytterligare fästs en rörelsemätare runt barnets handled (likt en klocka) och runt midjan (med gummiband), som mäter barnets fysiska aktivitet. Mätarna fästs på daghemmet under mätningsdagen och barnen bär rörelsemätarna under minst fem dagar, även när de sover. Rörelsemätaren runt midjan tas bort när barnet duschar, simmar och badar bastu och rörelsemätaren runt handleden tas bort enbart under bastubadande.
Frågeformulär till föräldrarna
Föräldrarna/vårdnadshavarna som deltar i studien fyller i 1–2 elektroniska frågeformulär. Ifyllningen tar cirka 15–20 min/frågeformulär.
I frågeformulären tillfrågas bland annat om sociodemografiska bakgrundsfaktorer, levnadsvanor (fysisk aktivitet, användning av digitala medier, dygnsrytm), samt barnets aptit, användning av digitala medier och vistelse i naturen.
Frågeformulären innehåller även följande två formulär som berör barnet:
Frågeformulär om barnets fysiska kondition - International Fitness Scale for Children (IFIS-child): föräldrarna/vårdnadshavarna uppskattar barnets fysiska kondition
Frågeformulär om barnets symptom på sömnlöshet – Pediatric Insomnia Severity Index (PISI): föräldrarna/vårdnadshavarna uppskattar barnets symptom på sömnlöshet.
I SUNRISE Finland-studien mäts 3–4-åriga barns 24 timmars rörelsebeteende (fysisk aktivitet, stillavarande och sömn) samt motoriska och kognitiva färdigheter (arbetsminne och reglering av uppmärksamhet). Ytterligare undersöks faktorer som kan ha samband med barnens rörelsebeteende (familjens bakgrundsfaktorer såsom boendeort och utbildning samt föräldrarnas välmående och levnadsvanor).
Mätningar på daghemmet
Alla mätningar görs tillsammans med en utbildad person från forskningsgruppen. Barnets trivsel och njutande av de lekfulla testen kommer i första hand när mätningarna utförs. Mätningarna tar sammanlagt ungefär 20–40 minuter/barn. Barnet kan av egen vilja avbryta sitt deltagande när som helst. Riskerna i samband med mätningarna är inte större än sådana som tillhör ett normalt vardagsliv.
Motoriska färdigheter
Grovmotoriska färdigheter
Finmotoriska färdigheter
Kognitiva färdigheter
Arbetsminne
Reglering av uppmärksamhet
Längd, vikt och midjemått
Mäts av en utbildad person i forskningsgruppen.
Rörelse, stillavarande och sömn
Frågeformulären till vårdnadshavarna
Föräldrarna/vårdnadshavarna som deltar i studien fyller i 1–2 elektroniska frågeformulär med frågor om bakgrundsinformation (ålder, utbildning, inkomstnivå, familjens sammansättning, boendeplats), egna levnadsvanor (motion, användning av digitala medier, dygnsrytm) samt barnets matvanor, användning av digitala medier och vistelse i naturen). Ifyllandet tar cirka 15–30 minuter/frågeformulär. Sammanlagt tar det 45–60 minuter att fylla i båda frågeformulären. Föräldern kan lämna obesvarade de frågor hen vill.
Frågeformulären innehåller också följande helheter om symtom gällande psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande. Vi ställer frågor om olika negativa och positiva känslor med hjälp av allmänt använda frågor.
Frågeformulär gällande psykiskt välbefinnande
Frågeformulären mäter förekomsten av nedanstående teman:
Frågeformulär om depressionssymtom – Center for Epidemiologic Studies Depression Scale (CES-D) kartlägger förekomsten av depressionssymtom under den senaste veckan.
Frågeformulär om ångestsymtom – Generalized Anxiety Disorder 7-item Scale (GAD-7) kartlägger förekomsten av ångestsymtom under de senaste två veckorna.
Frågeformulär om stressymtom – Perceived stress scale (PSS-10) kartlägger i vilken utsträckning livssituationer upplevts stressande under den senaste månaden.
Frågeformulär om symtom på sömnlöshet– Insomnia Severity Index (ISI) kartlägger upplevda sömnsvårigheter under de senaste två veckorna.
Frågeformulär om användning av smarttelefon – No Mobile Phone Phobia Questionnaire (NMP-Q) kartlägger känslor av obekvämhet, nervositet och ångest som orsakas av att smarttelefonen inte finns till hands.
Frågeformulär om användning av sociala medier – Social Media Self-control Failure (SMSCF) uppskattar självreglering gällande användning av sociala medier.
Frågeformulär om lycka – Subjective Happiness Scale (SHS) uppskattar upplevelse av lycka.
Frågeformulär som gäller barnet
Frågeformulär om barnets fysiska kondition – International Fitness Scale for Children (IFIS-child): förälder/vårdnadshavare uppskattar barnets fysiska kondition.
Frågeformulär om barnets symtom på sömnlöshet – Pediatric Insomnia Severity Index (PISI): förälder/vårdnadshavare uppskattar barnets symptom på sömnlöshet.
Frågeformulär om barnets välbefinnande – Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) föräldern/vårdnadshavaren uppskattar barnets symtom i känslolivet, beteendesymtom, uppmärksamhet, problem i vänskapsrelationer och barnets styrkor (prosocialt beteende) samt de eventuella symtomens eller svårigheternas inverkan på barnets liv.
Egenskaper i omgivningen
På basen av adressuppgifter och daghemmens belägenhet undersöker vi bland annat hur omgivningen påverkar barnens rörelsebeteende. Som hjälp i analyserna använder vi GIS (Geographic Information System) – geografiska informationssystemet i samarbete med Uleåborg universitet. Med hjälp av det fastställer vi olika egenskaper i omgivningen, såsom naturmiljö och bebyggd miljö. Med geografiska informationssystemet kan man mäta till exempel grönskan i bostads- och daghemsmiljön.
Fortsättningsstudier
Registerstudier
Information från nationella register ansöks senare, med tillstånd av myndigheterna, för att komplettera information som insamlats i studien. Barnens och föräldrarnas bakgrundsinformation (t.ex. utbildning och boendeort) och hälsoinformation (t.ex. sjukdomar) kan hämtas från bland annat följande registerinnehavare: Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Folkpensionsanstalten (FPA) och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Vi informerar om registerstudierna per e-postmeddelande och på studiens hemsidor när de är aktuella. Det är möjligt att neka deltagande i registerstudierna.
Uppföljningsstudier
Till barnen och föräldrarna som deltagit i studien kan senare skickas inbjudningar till uppföljningsstudier. I uppföljningsstudierna undersöks bland annat barnens rörelsebeteende när de är äldre (t.ex. i skolåldern). Det är möjligt att neka deltagande i uppföljningsstudierna.
Stående på ett ben: Barnet står på ett ben så länge som möjligt (högst 30 sekunder), med armarna ledigt vid sidorna.
En rörelsemätare fästs runt barnets handled (klockliknande mätare) och en runt midjan (mätaren fästs med gummiband) för att mäta barnets rörelsebeteende. Mätarna sätts på barnet på daghemmet under mätningsdagen och vi önskar att barnet bär rörelsemätarna under sju dagar, även när de sover. Mätarna kan bäras antingen under eller ovanpå kläderna. Rörelsemätaren runt midjan tas bort innan vattenbaserade aktiviteter och när barnet duschar och badar bastu och rörelsemätaren runt handleden tas bort enbart under bastubadande.
Pinnspel (Pegboard): Barnet placerar små pinnar på en spelbräda en åt gången och tar sedan bort pinnarna så snabbt som möjligt (testet utförs enskilt med vardera handen).
Supine-timed up and go (STuG)-test: Barnet ligger på rygg på en madrass med hälarna bakom en linje som märkts ut. Vid en given signal stiger barnet upp och springer till en linje som är på 3 meters avstånd och sedan tillbaka.
Go/NoGo iPad-spel: Barnet ska försöka fånga fiskarna men undvika att röra hajarna.
Längdhopp utan fart: Från en linje som märkts ut hoppar barnet så långt som möjligt genom att ta ansats med båda benen samtidigt och hoppa framåt så långt som möjligt och sedan landa på båda benen.
Handens greppstyrka: Barnet klämmer turvis med vardera handen, under 3 tre sekunders tid, på en dynamometer som är utvecklad för att mäta ett barns greppstyrka.
Herr Myra iPad-spel: Barnet ska försöka komma ihåg på vilka ställen olika färggranna prickar dykt upp på en tecknad myra